Skriven av Kerstin Hedlund, fri att spridas och anvndas.

Abakus uppfanns 5000 r f.Kr.  Den anvnds fortfarande i banker 
och p kontor i Kina, Sovjet och Japan.  Det r en trram med 
rnnor eller jrntrdar lngs vilka man flyttar sm kulor.  Den 
kallas ven kulram, och den fick bli vr fregngare till datorn.  

Sedan kom Pascals rknemaskin, den frsta maskinen fr numerisk 
rkning som frtjnar namnet.  Blaise Pascal dpte den till 
Pascalinen, den fungerar p samma stt som vgmtaren i bilen.  
Rknemaskinen av tysken Wilhelm Schickard var den frsta 
aritmetiska maskinen som kunde klara de fyra rknestten, byggdes 
1624.  Han kallade den fr rkneur.  

Gottfried Wilhelm Leibniz uppfann r 1671 en mekanisk kalkylator 
liknande pascalinen men mer utvecklad.  Pascals maskin kunde bara 
dra ifrn och lgga till.  Leibniz maskin kunde ven 
multiplicera, dividera och dra ut kvadratrtter.  Bgge 
maskinerna byggde p den stegvisa berkningen.  De upprepade en 
och samma operation t ex en serie additioner.  I vra dagar 
arbetar ett stort antal datorer p samma stt.  Tnk att man 
aldrig blir av med gamla spken :-).  

1835 presenterade Charles Babbage sin 'analytiska motor'.  Denna 
Apparat var vrldens frsta numeriska dator.  Den analytiska 
maskinen kombinerade aritmetiska operationer med beslut grundade 
p dess egna berkningar.  Den anvnde ett system av 50 kugghjul 
och inmatningen av data gjorde med hjlp av hlkort.  Vid denna 
tidpunkt brevvxlade han med Lady Ada Byron, Grevinnan Lovelace, 
dotter till den bermde engelska poeten.  Hon stod honom mycket 
mycket nra.  Hon fick Charles Babbage att utfra mekaniska 
ritningar som visade hur man kunde utfra ett stort antal 
komplexa analyser med hjlp av hans maskin.  Tyvrr var 1800- 
talets teknik inte tillrcklig fr att frverkliga merparten av 
deras lysande upptckter.  Nr Charles Babbage konstruerade 
maskinen gjorde grevinnan Lovelace programmen till maskinen.  Hon 
var historiens frsta programmerare.  Det r ganska konstigt att 
programmering inte blev ett typiskt kvinnogra, eller hur ?  
Frmodligen skulle Charles Babbage aldrig kunnat konstruera 
maskinen utan grevinnan Lovelace hjlp.  

Charles Babbage fick inte sin maskin att fungera 
tillfredsstllande.  Men tv svenskar, George och Edvard Scheutz 
(far och son), byggde r 1853 en fungerande differensmaskin som 
tillverkades i tv exemplar och anvndes endast en kort tid.  

Den frsta rknemaskinen som serietillverkades och kom till 
allmnt bruk uppfanns 1878 av svensken Willgodt Odhner (1845- 
1905).  Odhners ml var att skapa en liten rknemaskin och han 
lyckades konstruera en, som byggde p det av honom patenterade 
pinnhjulssystemet.  Fr tillverkning av maskinen grundade han en 
fabrik i Sankt Petersburg, vilken var verksam till 1917 och fick 
fortsttning i det svenska fretaget AB Orginal - Odhner.  P 
Odhners rknemaskiner var det mjligt att enkelt utfra de fyra 
rknestten.  Ni har vl alla sett den hos morfar/farfar?  

Utan att vara medveten om sin betydelse av sin uppfinning fann 
en fransk fretagare, Joseph-Marie Jacquard (1752-1834) en 
praktisk tillmpning av den numeriska styrning i form av 
mekaniska vvstolars funktion.  Jacquards vvstolar blev r 1804 
den frsta tillmpningen av hlkort dr varje hl representerade 
en siffra som styrde vvens mnster.  

George Boole 1815-1864 engelsk logiker och matematiker, 
utvecklade det binra systemets logiska operatorer, ssom OCH, 
ELLER etc.  I sin Treatise on differential equations publicerad 
r 1859, framlade han den symboliska metod p vilken den booelska 
algebran och den binra kommunikationen idag vilar.  

Uppfinningen av kodning kan tillskrivas amerikanen Herman 
Hollerith (1860-1929).  Kodning av hlkort kallas ibland 
Hollerithkod till minne av denne fregngsman.  Vidare kan man 
notera fransmannen Mmile Baudots bidrag, han uppfann den 
telegrafiska koden, patentskt r 1874.  Kodningen gr annars 
tillbaka till de frsta anordningarna fr hlkort ssom Jaquards 
vvstolar eller Charles Babbages analytiska maskin.  

Valdemar Paulsen (1869-1942) en dansk ingenjr, presenterade den 
frsta apparaten fr magnetisk registrering vid 
vrldsutstllningen r 1900.  Poulsens uppfinning lagrade data p 
en bit rund stltrd som snabbt rullades mellan tv spolar.  
Trden var fregngare till magnetbandet som vi knner till idag, 
med jrnoxid p tunt plastband.  

Det drjde till 1906 innan en amerikansk uppfinnare, Lee De 
Forest (1873-1961) skapade en anordning som gjorde det mjligt 
att anvnda Booles binra system i praktiken.  Utgende frn 
elektronrret kunde man tillverka det binra sytemets 
logikkretsar.  Det gjordes i brjan p de elektroniska 
datamaskinernas tidslder.  

Automatiken, en vetenskap som behandlar studiet och 
frverkligandet av mekanismer och' system som kan fungera utan 
mnskligt ingripande, beskrevs frst av den spanske ingenjren 
Leonardo Torres Quevedo 1913.  Han kallade denna vetenskap fr 
"automatico", efter anvndningen av automater.  

BESK (binr elektronisk sekvenskalkylator) konstruerades under 
ledning av teknologie doktor Conny Palm p uppdrag av 
matematikmaskinsnmnden och togs i bruk r 1953.  Den hade frn 
brjan elektrostatiskt minne, som sedan byttes ut mot ett 
ferritminne.  Den frfogade ven ver ett trumminne och innehll 
ca 3000 elektronrr.  Professor Erik Stemme hade ansvaret fr den 
andra, BARK, som var fregngare till de svenska maskinerna Facit 
EDB, SARA, SMIL, DASK och TRASK.  

                     Frsta generationen 
                    ===================== 
Den frsta binra rknaren gjordes av George Stibitz 1939 vid 
Bell-laboratoriena, under namnet Mode 1 Relay Computer eller 
Complex Number Calculator.  Det rrde sig om en logisk maskin dr 
de data som matades ut representerade summorna av dem som matades 
in.  I sin maskin anvnde Stibitz telefonireler som fungerade 
enligt principen allt eller inget (dvs anvndning av ett eller 
noll) med sikte p att utarbeta en universiell rknare.  Till 
detta anvnde han ngra kasserade reler, tv glaskolvar och 
bitar av en tobaksburk, alltsammans ihopplockat under ett 
veckoslut.  

Nr andra vrldskriget brjade skte de brittiska 
dechifferingsexperterna ett stt avkoda de tyska meddelandena.  
De anfrtrodde t ungraren Alan Turring bosatt i England sedan 
1936, ledningen fr en grupp med uppgift att lsa detta problem.  
Fre kriget hade Turring preciserat begreppet berkningsbarhet 
och anpassat algoritmbegreppet till berkningen av vissa 
funktioner.  Han hade definierat Turringsmaskin, som i teorin 
hade frmgan att berkna varje berkningsbar funktion. r 1943 i 
Bletchley Park, krdes den frsta Colossus igng.  Denna dator 
innehll ver 2000 elektronrr och kunde behandla 5000 
tecken/sekund.  Det var hr ifrga om en specialiserad maskin som 
dechifferiserade tyskarnas meddelanden, och nda till krigets 
slut var den engelska regeringen underrttad om de tyska 
frehavandena.  

Men amerikanarna efterstrvade att skapa en modern version av 
Babbage maskin. r 1944 presenterade Howard H. Aiken, Harvards 1 
ven kallad IBM Automatic Sequence Controlled Calculator.  Denna 
rknare frbttrade p ett frnuftigt stt Charles Babbage drm 
genom att lgga till tv innovationer: 1.  En klocka i syfte att 
synkronisera de olika operationssekvenserna. 2.  Infrandet av 
register, en id som skulle komma tas upp av alla 
datorkonstruktrer.  

r 1946 byggdes den frsta elektroniska universaldatorn, ENIAC.  
Den vgde 30 ton och upptog en yta p 160 kvadratmeter och 
innehll 18000 elektronrr.  Tack vare elektroniken frde den in 
snabbheten i datorernas vrld.  Det var under arbetet med ENIAC 
som termen bit skapades.  ENIAC skulle sedan anvndas till 
berkningar.  

I gruppen Moore School vid Princetons Institute of Advanced Study 
i New Jersey, som idn till den programmerbara rknemaskinen 
fddes.  von Neumanns revolutionerande id var att minnet skulle 
innehlla bde program och data.  Arbetet utmynnade den 24 Jan 
1948 med att man kunde presentera historiens frsta dator som 
kunde ta emot ett inlst program, IBMs SSEC.  Den anvnde 13500 
vakuumrr, 21000 reler och utfrde additionen av 3500 14-
siffriga tal p en sekund.  

BINAC (Binary Automatic Computer) var en dator med stor 
anvndbarhet, som anvnde frdrjningsledningar till minne (512 
ord).  Den fullbordades r 1946 av amerikanen J.P.  Eckert och J.  
Manchly.  I sjlva verket bestod BINAC av tv datorer som 
samtidigt utfrde samma berkningar, varefter resultaten 
jmfrdes.  BINAC var den frsta datorn som arbetade i reell tid.  
Dess driftskerhet var fantastisk fr den tiden: en av de tv 
datorerna fungerade 1949 i 44 timmar utan fel.  

Gene Amdhal utarbetade det frsta operativsystemet r 1954 det 
anvndes till IBM 704.  

En assemblerare, eller snarare symbolsprk fr assemblering, 
anvndes frst gngen ca 1950 i Cambridge i England p EPSAC-
datorn av en grupp ledd av H.V.  Wilkes.  EPSAC var den frsta 
helt elektroniska dator som var utrustad med bildskrmar fr att 
visa innehllet i dess frdrjningsminne.  Den frsta 
assembleraren som levererades av en datortillverkare var SAP, som 
konstruerades av United Aircraft Corporation (USAP) och 
installerades i IBM 704.  

Det var H. V. Wilkes som 1951 infrde begreppet 
mikroprogrammerare fr att frenkla funktionen hos datorernas 
rkneenhet.  Multi-programmering frekom frsta gngen 1961 i 
Stretchdatorn.  Multiprogrammering r en anvndningsprocess dr 
man har flera olika program lagrade i datorn, vilka anvnds 
"infltade" i varandra.  

1961 anvndes fr frsta gngen tidsdelning hos MIT 
(Massachusetts Institute of Technology) under ledning av F.  
Corbato, som utarbetade det kompatibla (dvs gr att anvnda i 
flera olika maskiner utan stora ndringar) tidsdelningssytemet 
(Compatible Time Sharing System, CTS) fr anvndning i IBM 709 
och 7090.  Det frsta kommersiellt erbjudna systemet fr 
tidsdelning var PDP1 r 1962.  

Man anfr ofta det amerikanska fretaget Computer Science 
Corporation, som det frsta som slde tillmpningsprogram (1959).  

En databas sg sitt frsta ljus r 1952 skapad av det amerikanska 
fretaget RCA p en BIZMAC, som byggdes fr att ta hand om RCAs 
informationslagring.  

Oktetten anvndes frsta gngen som grundlggande 
informationsenhet i Stretch, en transistoriserad dator med stor 
kapacitet, som byggdes av IBM 1961.  Oktett kallas ofta p 
engelska (och svenska) fr byte, ngot oegentligt, eftersom byte 
strngt taget innebr en bitgrup av enhetlig lngd vilken inte 
ndvndigtvis behver vara just tta.  Oktetten anvnds idag 
allmnt fr att representera ett tecken.  Datorns minneskapacitet 
anges vanligen i KiloOktetter (KiloByte).  

r 1962 Framlades de frsta generella simuleringssprken: 
SIMSCRIPT av Rand Corporation och GPSS av IBM.  

                   Andra generationen 
                  ==================== 
Transistorn uppfanns r 1947 av fysikerna William B. Shokley, 
John Bardeen och Walter H. Brattain vid Bell-laboratorierna. r 
1956 fick de Nobelpriset fr sin uppfinning.  Frn en brjan 
tillverkades de av germanium men runt 1960 brjade de ven 
tillverkas av kisel.  

Och den frsta helt transistoriserade universaldatorn var TRADIC 
(Transitorized Airborne Digital Computer), utvecklad av J.H.  
Felker och hans forskarlag fr flygteknikernas behov.  

Metusalemdatorn, IBMs AN/FSQ-7 som togs i bruk den 1 Juli 1958, 
r trots sin hga lder r den fortfarande i bruk hos NORAD i 
North Bay, Ontario.  Den utfr berkningar i den nordamerikanska 
kontinentens nt fr anfallsvarningssytem.  Den har 55000 lampor, 
135000 transistorer, 7000 bladminnen och tolv trumminnen.  
Alltsammans upptar ett trevningshus.  

Den frsta integrerade kretsen tillverkades av amerikanen Jack S.  
Kilby vid Texas Instruments.  Den frsta kommersiella 
anvndningen gde rum r 1964.  Det var en integrerad krets som 
Texas Instruments anvnde i en hrapparat.  

             ************ IN- & UTMATNIG *************
                         ================

Det frsta in- och utmatningsmediet var troligen det som i USA r 
1954 utvecklades av Bob Evans p en IBM 704.  Och fungerade genom 
att data skickades genom elektriska pulser i kablar.  De frsta 
av den hr typen brjade marknadsfras r 1958, det var IBM 709.  

Frsta gngen man anvnde en terminal var 1940 i Bell-
laboratorierna.  Datorn befann sig i New York och terminalen i 
Dartmouth College, New Hampshire.  Man hade dragit en ledning 
mellan datorn och terminalen.  Dr gjorde man ven det frsta 
frsket med en fjrransluten terminal, som ven utgjorde den 
frsta riktiga erfarenheten av datakommunikation.  Det var till 
Whirland den frsta interaktiva bildskrmsterminalen anslts, dvs 
en bildskrmsterminal som tillter dialog mellan mnniska och 
maskin medan data behandlas.  Datorn anvndes till att simulera 
flygningar.  

Den svenske professorn Erik Stemme (f.1921) utvecklade 1951 en 
remstans och remlsare som byggde p elektrodynamiska lsningar.  
Remstansen var vid den tidpunkten vrldens snabbaste och 
mjliggjorde bttre utnyttjande av datamaskinerna.  Stemme hade 
ven konstruerat snabba skrivare fr datamaskiner bl a en piezo-
elektrisk bckskrivare 1950.  Den frsta snabbskrivaren vrd 
namnet var den som tillverkades av Remington Rand r 1953 fr 
UNIVAC.  Den hade en skrivhastighet av 600 rader med 120 
tecken/rad p en minut. r 1957 kom IBM med en skrivare som 
klarade 1000 rader/minut.  Det frsta in- och utmatningsmediet 
var troligen det som i USA r 1954 utvecklades av Bob Evans p en 
IBM 704.  Ursprungligen var medierna enkla elektroniska pulser.  
De frsta maskinerna utrustade med detta brjade marknadsfras r 
1958 p en IBM 709.  

Termen datalista anvndes fr frsta gngen av W. S. Burroughs r 
1886 fr att beteckna de resultat som matades ut frn Burroughs 
Adding and Listing Machine.  

Den frsta ljuspennan presenterades r 1963, den ingick i ett 
grafiskt system som kallades Sketchpad och tillverkades av MIT av 
I.  E.  Sutherland.  

Den frsta kurvritaren fick Charles Babbage idn till 1883 fr 
att uttrycka de resultat som hade berknats av hans analytiska 
maskin.  

Tv interaktiva system utvecklades samtidigt, DAC-1 frn General 
Motors och Sketchpad frn Lincolnlaboratoriet frn MIT.  De gr 
det mjligt att p bildskrm i form av bilder presentera 
numeriska data som matas ut frn dator.  

r 1964 presenterade M.R.  Davis och T.D Eillis fr frsta gngen 
Rands tablett, tillverkad av Rand Corporation, USA.  Davis och 
Eillis tablett sg ut som ett litet ritbord. 1966 kom Lincoln-
laboratoriet med sin "wand tablet" (trollstavstablett), som tack 
vare mikrofoner kunde knna av i tre dimensioner (lget), hos en 
penna som avgav ljudvgor.  

                Tredje & Fjrde Generationen 
               ============================== 

IBM 360, av vilken sex olika modeller lanserades r 1964, var 
resultatet ett projekt som startade r 1961 av en grupp vid IBM 
ledd av G. Amdhal och M. Blaann som ville tillverka en familj 
datorer som var kompatibla sinsemellan helt och hllet.  
Beteckningen 360 p denna serie pminner om dess syfte , 
definierat r 1961 av T.J.  Watsom jr ssom en familj med 
allround-inrikting ("runt-om 360 grader").  

CDC 6000 hr till en datorfamilj med hg kapacitet, sedan 1964 
tillverkad av Control Data Corporation (CDC) grundat i Minnesota 
r 1957.  Denna serie datorer anvnder dataord om 600 bitar.  
Modellen 6600, den kraftfullaste av dem, innefattade en 
centralprocessor kopplad till primrminne och ett flertal 
specialiserade Tryck processorer, var och en utrustad med sin 
egen minnesenhet.  Denna upppbyggnad gjorde parallellbehandling 
mjlig och slunda mycket hg rknehastighet.  

r 1959 brjade en grupp vid det amerikanska fretaget Digital 
Equipment Corporation (DEC), ledd av Benjamin Curley, arbete med 
datorn PDP1.  Det blev den frsta minidatorn, och brjade sljas 
r 1960.  

r 1971 presenterade Marcian E.  Hoff chef fr Intel Corporation 
den frsta mikroprocessorn, dpt till Intel 4004.  En 
mikroprocessor, ofta kallad chip, r egentligen en dator, 
uppbyggd p en yta av ngra kvadratmillimeter.  Kretsen i 
mikroprocessorn Intel 4004 har 2 300 transistorer.  Idag kan en 
krets av samma storlek t ex Iapax 432 innehlla 225 000!  

Och den frsta elektroniska minirknaren tillverkades av J.S 
Kilby, J.D.  Merryman och J.H.  Van Tassel vid Texas Instruments.  
Patentanskan lmnades in r 1972 och beviljades r 1978. r 1973 
fick Hewlett Packard idn till den programerbara minirknaren 
(fr speciella anvndningsomrden t ex finans, ekonomi). r 1976 
kom samma tillverkare ut med de frsta programmerbara 
minirknarna, egentligen sm datorer i fickformat.  

Tryck r 1980 beslt IBM, jtten p databehandlingsomrdet, att 
ge sig in p mikrodatoromrdet.  Fretaget installerade ett ungt 
arbetslag i Florida och gav dem fria hnder.  Tvrtemot vad som 
r brukligt inom fretaget r PC-n inte byggd kring ett chip utan 
kring de 16-bitars Intel 8088 som har strre kapacitet n 
konkurrenternas.  Andra fretag uppmuntrades att skriva program 
och succn var given.  185 000 slda exemplar 1982, 850 000 r 
1983.  Av bara farten lanserade IBM i januari 1983 sin XT, en 
professionell mikrodator, och i november PC Junior, inriktad p 
hemmabruk.  

Den frsta kommersiella superdatorn, Cray 1, tillverkades under 
ledning av Seymour Cray r 1976.  Den innehll 200 000 
integrerade kretsar, hlls nedkyld med freon och kunde utfra 150 
miljoner operationer per sekund.  Den fljdes av Cray X/MP med en 
kapacitet av 400 miljoner operationer per sekund.  Ett exemplar 
av denna modell inkptes 1978 fr 21,6 miljoner dollar fr att 
skapa filmer med animerade inslag, bl a "Tron".  Men Cray datorn 
har vertrffats av Cyber 205, frn Control Data, som utfr 700 
miljoner operationer per sekund.  

                              MINNEN 
                             ========== 
Fransmannen Joseph-Marie Jaquard uppfann hlkortet, som han r 
1805 anvnde fr sin mekaniska vvstol.  Engelsmannen Charles 
Babbage anvnde det likas som datamedium fr in- och utmatning 
till sin analytiska maskin.  Men i praktiken var det Hermann 
Hollerith som lanserade det i samband med den amerikanska 
folkrkningen r 1890.  

Trumminena var frutsedda sedan r 1946 som ett medel fr att 
utka minneskapaciteten och blev det frsta magnetiska 
dataminnena som tillverkades av flera fretag (omkring 1950).  r 
1949 anvnde Jay Forrester ferritkrnor som bestndsdelar i 
Whirlwinds primrminne.  Ferritkrnor r sm ringar av ferrit, 
ett material som ger permanenta magnetiska egenskaper som gr 
det mjligt fr dem att "minnas" en elektrisk signal.  
Ferritkrnor brjade frsvinna r 1964 fr att lmna plats t 
halvledarminnen.  

De frsta magnetbanden dk upp ganska tidigt; de var tillverkade 
av stl och mycket mtliga, tills IBM r 1948 uppfann en maskin 
som hanterade dem i vakuum.  De frsta plastbanden anvndes r 
1951 av LuisFem fr Raytheons Faydac.  Den frsta datorn som var 
utrustad med magnetbandsenhet var UNIVAC I (USA).  Detta band 
fungerade som buffertminne mellan datorn och dess anvndare.  
UNIVAC byggdes i ett trettiotal exemplar, den installerades den 
14 juni 1951 fr att anvndas i den amerikanska folkrkningen.  

De frsta frsken att anvnda magnetiska skivor som massminne i 
en dator, i detta fall EDVAC, gde rum r 1949.  r 1960 kom den 
frsta lstagbara skivan i form av en skivpacke som allts ltt 
kunde flyttas.  r 1962 brjade IBM salufra den frsta 
skivpacken (1311), vars kapacitet var tre miljoner tecken.  
Omkring 1970 kom de frsta flexskivorna, som idag anvnds fr de 
flesta mikrodatorer.  terkom skulle man kunna sga, fr efter 
att ha uppfunnits p 50-talet vid Laboratory for Electronics fll 
de i glmska.  

Atlas, konstruerad i England av Ferranti och presenterad r 1961, 
erbjd tack vare en sidvxlingsfunktion mjligheten att anvnda 
ett adressbart minne som var strre n det reella minnet: det var 
det frsta virtuella minnet.  

Det frsta bubbel-minnet byggdes r 1967 av en grupp vid Bell-
laboratorierna.  Bubbelminnet r inte flyktigt dvs det behller 
informationen ven om strmmen sls av.  Det brjade 
marknadsfras i slutet av 70-talet.  Minnet med stegvis 
laddningsfrflyttning (Charge-Coupled Device, CCD), en variant av 
halvledare enligt bubbelminnesprincipen uppfanns r 1969 av W.S.  
Boyle och G.E.  Smith USA.  De frsta kapslarna marknadsfrdes r 
1975.  

Kompositrerna var de frsta som tog hjlp av datorn fr 
konstnrligt skapande.  Allra frst var det r 1956 i 
amerikanarna Hillers och Isaacsons verk " Suite Iliac".  Vid 
1970-talets slut hade datorn gjort sitt intrde p musikens alla 
omrden (frn variter till undervisning).  

Att gra grafisk konst med hjlp av dator gr tillbaka till C.  
Burnett i Californien, som r 1937 p detta stt framstllde 
mlade bilder.  De var baserade p Lissajou-kurvor.  Men det var 
Ben F.  Laposky som r 1950 p allvar grundlade den datoriserade 
grafiska konsten.  De "konstgjorda" bilderna, r en ren produkt 
av datatekonologin , brjar omge oss p alla hll.  Vissa stts 
samman av element som redan finns lagrade i datorminnet, men 
andra uppstr ur matematiska funktioner eller slumpartade 
processer.  I tskilliga lnder, i synnerhet i USA och Frankrike, 
r man intresserade av att skapa "bilder av framtiden".  De 
arbeten som utfrs av Robert Abel & Associates, Digital Equipment 
Corporation (USA) och Sogitec (Frankrike), har rnt stor 
uppmrksamhet, liksom verken gjorda av David Elm, Herv Huitric, 
Monique Nahas och Mike Newmans.  

De frsta iderna rrande programmerad undervisning beskrevs av 
den amerikanske psykologen B. F. Skinner r 1954.  Det 
tillvgagngsstt som Skinner p sin tid freslog.  Det gav inga 
mjligheter att gradera elevernas svar i niver.  En annan 
amerikansk psykolog, Norman Crowder uppfann en metod med flerval.  
Omkring r 1955 brjade man frska anvnda datorn p detta 
omrde.  r 1958 utfrdes ett frsta experiment vid IBMs Watson 
Research Center.  

Det var r 1951 som de frsta frsken till animation 
(simulering) med hjlp av datorer gjordes vid MIT.  Men det 
drjde nda till i brjan p 1960-talet innan man frstod 
fljderna av denna tillmpning.  Inom medici, arkitektur ( med 
tredimensionella modeller), rymdforskning och kemin har man 
sedermera ftt stor anvndning fr tekniken.  

Numerisk styrning av maskinell utrustning tog sin brjan r 1956 
d sprket APT skapades p uppdrag av US Air Force.  I viss 
mening skulle man kunna ska den numeriska styrningens ursprung i 
Jaquards vvstolar, eller nnu lngre tillbaka, hos tsar Peter 
den store, vars mekaniker A.  C. Narton r 1712 uppfann den 
frsta automatiska svarven fr kopiering av freml.  

Svensken Gerhard Westerberg (f.1931) har uppfunnit en handburen 
terminal fr datainsamling vid t ex inventering och 
kompletteringsbestllning i detaljhandel och lager.  Idn fick 
Westerberg redan i brjan p 1960-talet men var tvungen att vnta 
till r 1975 fr att teknikmognad och marknad skulle hinna ifatt 
innan terminalen brjade serietillverkas.  

Den datorstdda konstruktionen brjade uppst under 1960-talet 
inom det amerikanska militra flygprogrammen.  

Som avslutning kan nmnas att nr ABC80 kom var det en mycket bra 
dator, den var konkurrenskraftig till bde pris och prestanda.  
Mnga upplevde det som bra att BASICen lg fast i ROM-minnet.  
Det var ven en kraftfull BASIC-dialekt fr sin tid.  Datorn i 
helhet var lttanvnd och likas mycket populr.  Om LUXOR ox 
varit snabb att lgga sin tillverkning i Taiwan nr andra gjorde 
det hade de skert inte behvt lgga ner tillverkningen.  Nu kan 
vi bara hoppas att DIAB inte slutar med sin BASIC-PC, s vi fr 
ha ngot minne av vra kra ABC-maskiner.  Dessutom s blir 
vergngen till PC lttare om man anvnder sig av deras BASIC-PC.  

                   ***************************
